Kändistwittrare i allmänhetens tjänst

Share Button
Holger.Ellgaard / Foter

De svenska kändistwittrarna strilar över oss som ett pissljummet regn i samma takt som deras polare och publik landar i det sociala mediet. Och det är oftast okej i min värld – där det finns någon som vill lyssna och ta till sig det som skrivs finns det också ett syfte med att twittra, oavsett hur ensidigt vi som älskar dialogen mellan kända och okända tycker det är.

Däremot har jag svårt för är när kändistwittraren anställs av ett medie som finansieras genom licensbetalare som du och jag, utan att förstå och ta till sig vikten i sitt demokratiska uppdrag genom att aktivt lyssna på de som betalar lönen. Lika lite förstår jag arbetsgivarna som anställer. Jag förväntar mig att public service ansikten utåt agerar som förebilder, men just nu är det tyvärr tvärtom i väldigt många fall och det blev så tydligt under en av Morgonpassets sändningar förra veckan. En funderande tweet senare fick jag möjlighet att utveckla mitt resonemang i ett debattinlägg på Sveriges Radios Medieormen. Vad tycker du, är jag helt ute och cyklar?

Slutligen en sak som är viktig att poängtera: Just Sveriges Radio är på många sätt en förebild när det gäller sociala medier, man jobbar aktivt och engagerat för att bli bättre. Men det har långt ifrån slagit igenom där det syns mest för allmänheten – det är viktigt att ansträngningarna inte bara kommer oss medienördar till gagn.

Young Reader Summit i Bangkok

Share Button
Sailing ”Footprints: Real to Reel” (Ronn ashore) / Foter

Ett mail damp ner i mobilen under en lunch för en dryg vecka sedan. Det löd ungefär: ”Hej Markus! Vi ska ha ett event i Bangkok i juli, WAN-IFRA Young Reader Asia-Pacific Summit. Är du intresserad av att komma och berätta om Göteborgs-Postens arbete med att nå unga genom sociala medier?”. Chocken!

Självklart går det inte att tacka nej till den chansen, både att få tala om och ta del av andras erfarenheter från ett så grymt intressant område. Så 10-11 juli hittar ni mig i på ett konferenscenter nånstans i Bangkok, där medier från främst Asien kommer att presentera och diskutera (hämtat från WAN-IFRA Young Reader Asia-Pacific Summit):

  • Who is making the best social media connections with the young and what it means for newspapers.
  • How to introduce younger thinking into a newspaper without alienating older readers.
  • How newspapers are making money by engaging the young.
  • How focusing on life stage firsts offers a key, core strategy.
  • Great ideas you can start at your newspaper the day you get home.
  • The new bright future for print with parents.

Mot slutet på veckan kommer mer information om programmet på eventets webbplats. Det känns helt galet overkligt att jag är en del av det!

Mitt uppdrag blir att presentera Göteborgs-Postens strategi med utgång från praktiska case som bildtävlingarna Lilla Årets Bild och Finaste ponnyn, omgörningar i stort och smått, taggningsbara panoramabilder med mera. Ingångsvärdet som i (nästan) allt vi gör socialt är att engagera den kreativa och uppkopplade generationen – kontakten med GP ska vara början på en gemensam, kontinuerligt skapande process snarare än slutpunkten för en passiv mediekonsumtion. Vi måste sluta kalla våra kunder för läsare och börja säga deltagare.

Vad engagerar på Facebook och Twitter?

Share Button

Inför ett par presentationer och diskussioner håller jag på att visualisera vad i nyhetsflödet som engagerar och inte på Facebook och Twitter. Utifrån våra erfarenheter med Göteborgs-Posten har jag börjat fundera på en modell enligt nedan. Bilden till vänster beskriver vad som engagerar, medan cirklarna lite omvänt representerar vad som inte engagerar i respektive plattform.Vad tror ni, rätt eller fel – är modellen värd att utveckla?

Visualisering

Obs! Klicka på respektive bild för att se dem i större storlek. Detta gäller för vad ett mediehus publicerar i flödet, inte de diskussioner som förs mellan individer.

Jag är inte helt nöjd med terminologin på axlarna, men tills vidare är det de bästa jag hittat för att beskriva vilket uttryck engagemanget tar sig.

Allmänt till personligt berättar i vilken grad som nyheten berör mig som individ eller har stort allmänintresse. För att exemplifiera så ligger en svältkatastrof i Eritrea till vänster för mig och Västtrafiks kontrollanter till höger. Här är som sagt individen utgångspunkt – berör nyheten mig personligen så hamnar den till höger även om den är intressant för 4,7 miljoner andra människor. Samma nyhet kan för någon annan ligga längst ut på vänsterflanken.

Den vertikala axeln är svårare att formulera – från samhällsengagerande journalistik till det som för läsaren är ren underhållning. Längst ner hittar vi gräv om Upp, Carema och spritlangning, medan vi högt upp hittar exempelvis skvaller och senaste nytt om dokusåpor som Mästarnas Mästare. [Disclaimer: Jag lägger ingen värdering i vad som är bättre eller sämre – allt fyller en viktigt funktion.]

Teorin/Erfarenheten: På Facebook engagerar underhållning och gräven som berör mig personligen. På Twitter däremot är samhällsengagemanget generellt stort, medan det som förnöjer måste ligga nära mina egna intressen. Då och då kommer dock större händelser som bryter mönstret, exempelvis Arabvåren och schlagermusik fyra månader om året.

Det som inte får fotfäste i något av dessa två sociala medier är massan av nyheter som varken väcker något större samhällsengagemang, underhåller, berör mig personligen eller har stort allmänintresse.

Så vad säger ni, kan det vara ett sätt att visualisera det differentierade engagemanget i sociala medier?

Så segmenterar näringslivet ungdomar

Share Button

Göteborgs-Posten har precis som många andra i medievärlden en liten brist på ungdomar i kundstocken. En fråga som vi ständigt angriper från många olika vinklar, i allt från vad som skrivs till hur vi marknadsför oss. Även i andra sammanhang har jag haft förmånen att arbeta med hur man ska nå unga, och jag tycker mig skönja något av gemensam nämnare i hur vi inom näringslivet gärna ser på denna åldersgruppering.

Segmentering är vi i allmänhet rätt bra på och tar hänsyn till allt från grundläggande socioekonomiska faktorer till intressen/beteenden. Nedan har jag gjort en gravt förenklad visualisering av hur vi oftast pratar om segment. Den vertikala axeln visar ålder, den horisontella valfri övrig variabel. Boxen och cirklarna representerar olika segment. Men modellen har en brist, få se om ni upptäcker den?

Varför pratar vi så generellt om ”hur vi ska nå ungdomar” när den främsta och kanske enda generalisering vi kan göra är att de är mer uppkopplade än vi och därigenom allt sedan de föddes har haft möjlighet att enkelt nörda in sig så mycket de bara vill på sina individuella intressen och passioner?