Så spred sig historien om Sebbe

Share Button

Den gripande historien om Sebbe och hans kamp mot cancern fick för några veckor sedan otrolig spridning i sociala medier. Den sju år gamla artikeln var plötsligt en kväll den mest lästa artikeln på gp.se och som mest visades den ungefär 40 000 gånger i timmen. Hur gick det till?

2005 vann Anna von Brömssen och Marie Branner Stora Journalistpriset för sitt reportage om Sebastian och hans sista tid i livet. Historien berörde många och väcker än i dag starka reaktioner och många tankar om exempelvis livets förgänglighet, hur viktig familjen är och vikten av Barncancerfondens arbete.

Söndag 16 september 2012 återfinns artikeln av någon som av allt att döma bor i Norrbotten och troligen Luleå. Det är i alla fall så långt vi har lyckats spåra det i vår analys. Kring femtiden på söndagseftermiddagen börjar den delas och redan runt kl 19 är den bland de 50 mest lästa artiklarna på gp.se och två timmar senare seglar den upp som topp-10, i takt med att den till stor del sprids i Norrbotten.

Så fortsätter det i en jämn takt till ungefär kl 15 på måndagen, då artikeln börjar visas ungefär 25 000 gånger i timmen. Geografiskt har då artikeln nått södra Sverige i högre grad, och efter att ha börjat på Facebook börjar allt fler bloggare och twittrare att sprida den. Tisdag 18 september visas så artikeln 470 000 gånger, varav som mest 40 000 i timmen.

Statistiken från sajten under den veckan slår alla rekord: vi får över 1 100 000 unika besök, nästan en dubblering av tidigare toppnotering, och artikeln om Sebbe visas drygt 650 000 gånger. Från Facebook får vi dryga en halv miljon i trafik och av vad vi kunnat se har det skrivits ungefär 2 000 tweets och 100 blogginlägg om den, varav de flesta senare av yngre kvinnor på Devote och Nattstad. Siffror vi inte ens trodde vara möjliga för oss att uppnå just nu.

Det finns förstås en rad saker att reflektera över i samband med detta. Till en början värmer det i alla fall mitt hjärta att det är en så stark och personlig historia som får det här genomslaget i sociala medier, kontra att det är någon som betänkt eller obetänkt rasar över något. Det finns en plats för journalistiken och berättelsen om människor i alla åldrar.

Utöver det behöver vi även reflektera över bland annat;

  • Tillgänglighet för allt material i alla kanaler, och betalväggar som är porösa/intelligenta. Vi har här beviset för att long tail-konsumtion av svensk journalistik är intressant, hur skapar vi ökade möjligheter för det framledes genom att exempelvis även säkerställa att Google kan indexera allt material?
  • Hur kan vi presentera en bra läsarupplevelse online som lyfter både det snabba i nuet och det långsiktigt, reflekterande? Tidningarnas webbplatser används till stor del för att svara mot det snabba nyhetsflödet medan det som har störst viral potential är det mer personliga och reflekterande, vilket i många fall är närmast tidlöst.
  • Marknadsorganisationer som är bättre anpassade för snabba cykler likt redaktionens. Det var av uppenbara skäl inte lämpligt denna gång, men vad händer om artikeln som sprids nästa gång som möjliggör att vi kan göra något riktat kommersiellt runt det? Är vi redo för det, både organisatoriskt och i alternativa annonsformat/affärsmodeller?
  • Vilka nya KPI:er och verktyg behöver vi? Vi pratar fortfarande mycket om upplaga och räckvidd, och lägger därför det mesta av våra mätresurser på detta. Vilka KPI:er har vi framöver och hur kan vi kontinuerligt mäta, bevaka och analysera exempelvis virala toppar för att slå mynt av dem?
Inga omvälvande reflektioner i sig själva kanske, men här har vi ett starkt, svenskt case som faktiskt konkret lägger bevisen och behoven i knät på oss. Vilka tycker du är de viktigaste slutsatserna medier kan dra av fenomen som dessa – vad är exempelvis det första du hade gjort om du fick bestämma?