Noteringar från #Meg13, dag 1

Share Button

Joakim Jardenberg

Mediedagarnas seminariespår inleddes med Simon Pont, chefsstrateg på Vizeum.

Pont berättade om myter och storytelling – att myterna är grunderna till vår tro och strukturer, vårt sätt att skapa förståelse för fenomen och samhället vi lever i.

Vi rör oss runt fenomen som startar redan i barndomen. David Elkind kallar det den personliga fabeln, en egocentrism där vi över-differentierar våra erfarenheter och egenskapar så mycket att vi tror att de är helt unika. Något som lever kvar i oss även som vuxna.

Vi kan se hur de gamla arketyperna lever kvar och fungerar i exempelvis reklam hur mycket vi än utvecklats som människor och samhälle – exempelvis att män ska vara grovhuggna, svala och se bra ut i polo.

Frågan är – när en man tittar på Jude Law i hjälterollen, tittar han då på Jude eller en representation av sitt eget fantasi-jag?

Genom Sociala medier har vi nu fått möjligheten att själva aktivt bygga våra identiteter. Det finns kritik mot att vi på grund av fenomenet tappar kontakten med nuet och presenterar en bild av oss själva som inte är sann, men å andra sidan: vad är det för fel på att putsa till bilden av oss själva?

* * *

En panel bestående av Casten Almqvist (TV4), Gustav Martner (CP+B), Carola Määtä (Proffice), Daniel Collin (MEC), Per Carleö (Volvo Personbilar), Tomas Brunegård (Stampen), Daniel Rytterström (Google) och Sharon Jamå diskuterade på andra passet hur medieindustrins kommersiella ekosystem kollapsar och det är dags att bygga ett nytt.

Stampens Michael Johansson inledde med en spaning. Han pratade om musikindustrins ekosystem, vilket slogs i spillror över en natt – ett exempel på en annan industri som gått samma väg som medierna nu är på väg. De var tvungna att tänka om när de tekniska landvinningarna hade slagit ut det gamla ekosystemet, och det var inte förrän aktörer som Spotify och WiMP kom som man började hitta en lösning och ett nytt sätt att arbeta.

Johansson fortsatte med att beskriva hur den tekniska utvecklingen inte förändrat exempelvis annonsörernas behov av att nå ut. Tekniken har dock förändrat hur man kan göra det. När det gäller annonsering har det hänt fantastiskt lite de senaste 20 åren, man får titta hela vägen tillbaka till 16 juni 1836 för att hitta någon större förändring – när den första kommersiella annonsen trycktes i en fransk tidning.

Nyckeln till framtiden tror han ligger i att hitta en dynamisk, värdeskapande logik som kan förändras med tiden, i stället för den statiska, industriella logiken som fortfarande härskar.

”Utvecklingsviljan och experimentlustan har kommit igång på ett helt annat sätt än vi kunde drömma om för 10 år sedan.” – Brunegård

”När jag började på MEC för åtta år sen hade vi 15 personer som jobbade som printrådgivare, 9 på tv och 2 på digitalt. Nu har vi 6 på print, 6 på tv och 23 digitala rådgivare.” – Collin

”Jag tycker inte att Spotify löste musikbranschens problem, det gjorde Pirate Bay. Spotify tog den peer-to-peer-teknik och la på en bättre användarupplevelse på det.” – Martner

”TV4 valde tidigt att börja starta konkurrenter till sig själva, i stället för att andra skulle göra det. Det framstår i dag som briljant. Vi har varit bra på att gå in och bråka med vår egen kärna, där har tidningarna inte lyckats.” – Almqvist

”Vi är inte intresserade av att köpa print från en säljavdelning och digitalt från en annan avdelning. Om vi försöker hitta synergier mellan de olika kanalerna tror jag det går att hitta nya affärsmöjligheter.” – Carleö

”Hur kan annonsörskommunikationen ge mer värde till den redaktionella produkten?” – Carleö

”Vi försöker hitta en köpare till säljaren, och att man gör det på ett så relevant sätt att man inte stör användarupplevelsen. Det har inte varit så snabbrörligt, ibland sitter man för mycket på sin egen kammare i stället för att se sig om efter vad som händer runt om i världen.” – Rytterström

”Att reklamen måste tillföra ett värde till konsumenten tycker jag är huvudet på spiken. Men när vi börjar prata om att samarbeta för att utveckla det redaktionella ringer en varningsklocka. Jag tror att det som behövs är gemensam produktutveckling för att lyfta användarupplevelsen.” – Martner

”I dag finansieras en stor del av vår kvalitativa journalistik av annonser, och annonsörerna börjar hitta andra vägar nu. Det oroar mig, det behöver hända mycket mer, mycket snabbare.” – Collin

”Man måste mena allvar med innovation. Jag återkommer till det, att vi pratar för mycket. Det vi har framme behöver vi våga lansera och köra ut, och det kan bli på bekostnad av det vi har inklusive vår journalistik. Vi får vänja oss vid att vad som är kvalitet kommer att definieras om.” – Almqvist

”Orka utmana ortodoxerna vi lever med. Det har vi inte gjort bra på dagstidningssidan.” – Almqvist

”Den lokala tidningen är det unika signumet för svensk press. Hela kärnfrågan kommer att ligga i vår förmåga att utveckla relationer. Kan vi fortsatt få 70-80 % av människorna på en ort att vända sig till den lokala tidningen för nyheter så tror jag att annonsörerna kommer att fortsätta gå genom oss. Jag är också orolig, men positiv.” – Brunegård

”Vi kan inte låsa in folk i en distributionskedja som vi gjort de senaste 200 åren.” – Almqvist

”Det finns två komponenter i vad Google gör för mediehusen. En del är att skicka sex miljarder besök i månaden till mediernas sajter, en annan är att vi jobbar tillsammans med publicister med AdSense. Vi betalar ut sju miljarder dollar årligen till mediehusen.” – Rytterström

”Det finns mer att göra med konsumenterna än att diskutera om det ska vara kommentarer på artiklarna eller inte.” – Collin

”Jag tror att vi som medieägare behöver vara öppna för samarbeten, att vi inte ska äga allt.” – Brunegård

”API:er har varit viktiga för exempelvis Facebooks framgång, och om du tittar på iPhone hade har de möjliggjort många appar. Jag tror att mediehusen behöver börja arbeta mer med såna möjligheter.” – Martner

”Det är inte alltid bäst att vara längst fram. Det bästa är att analysera den som ligger längst fram och göra det bättre.” – Martner

* * *

Nu Jon Farrar, vice president på BBC Worldwide, om den brittiska jättens strategi för globala tv-event som ex Planet Earth Live och London Calling.

BBC anpassar utbudet och marknadsföringen efter de lokala preferenserna, exempelvis satsar man mycket mer på humor i Skandinavien än i andra delar av världen.

Pga den tekniska utvecklingen, inklusive sociala mediers, så ser man tre starka behov för sina sändningar: omedelbarhet, kraftfulla satsningar och delade erfarenheter. Detta talar till exempel för satsningar på direktsändningar med bra lösningar för second screen.

Global Events för BBC inkluderar: direktsändningar (som ex the Diamond Jubilee), koordinerade programlanseringar över flera marknader (ex Dara O’Brians Science Club), snabbt omsatta produktioner med passionerade följare (ex Top Gear och Alan Carr) och globala jippon/teman/säsonger som sträcker sig över både fler kanaler och marknader (ex London Calling).

Fördelarna med globala event för BBC: når stora publiker, reducerar risken för piratkopiering och liknande fenomen, nyttjar storleken på BBC:s nätverk och ger möjlighet till delade erfarenheter.

Framöver satsar man mer på lösningar för second screen (ex genom appar för olika program) och att skapa diskussion runt produktionerna i sociala medier.

* * *

Dags för en ny paneldiskussion, nu om sociala medier och samhällsutveckling. Deltar gör Jan Nolin, Mathias Klang, Ann-Sofie Axelsson och Stefan Eklund.

Inledningsvis delades för första gången Sparbanksstiftelse Sjuhärads Sociala Mediepris (100 000 kr) ut till Joakim Jardenberg för sina insatser för samhällsutvecklingen i debatten om ex transparensen i sociala medier.

”De positiva effekterna med sociala medier är framför allt att man ger en röst åt fler människor.” – Klang

”Alla professioner körs över av utvecklingen. Vi behöver hitta balansen mellan amatörer och professionella.” – Nolin

”Stoltenbergs användning av Twitter är intressant. Han använder det för det dagliga samtalet, vilka lett till ett starkt intresse och diskussion.” – Klang

”Sociala medier är intressant ur ett analysperspektiv – för att ta reda på vad väljarna pratar om och var.” – Klang

”Även medierna håller på att lära sig sociala medier och gör sina misstag, exempelvis när det gäller hur man ska hantera dialogen och tipsen som kommer in. Det är en arbetsprocess man är mitt i.” – Axelsson

”Medierna har försökt nyttja de framgångsrika amatörerna som producerar medier, men än så länge har man inte hittat framgångsrika sätt att samproducera detta. Exempelvis att jobba tillsammans med youtubaren på YouTube.” – Nolin

”De större delarna av sociala medier är fattiga utan de traditionella. Det blir ännu tydligare när man ser att bloggandet håller på att minska. Sociala medier behöver nåt att sprida, det skapar medierna. Och medierna behöver de som sprider deras material. Det är en intressant symbios.” – Klang

”Att öppna upp för läsare och tittare kan bli en flodvåg som man inte är beredd på. Man tror att det kommer moderera sig själv, men det gör det inte.” – Axelsson

”Vi har alltid varit narcissister i jakt på spänning, men nu har vi fått kanalerna för att leva ut det.” – Klang

”Det är viktig att komma ihåg att tekniken är ointresserad moral. De som har kontrollen över den har makten att bestämma hur vi ska få våra nyheter, det är viktigt att komma ihåg.” – Klang

* * *

Dags att höra mer om Twitterbarometern, Carin Hjulström leder en panel med Emanuel Karlsten, Marie Grusell och Anders Bjurström.

73 % tro att det som sker på Twitter i stor eller viss utsträckning kan påverka vad som tas upp av medier och samhällsdebatten. Bara 7 % säger nej, medan 20 % är tveksamma eller vet ej.

”De sociala medierna har vässat valkampanjerna, gjort dem mycket snabbare.” – Grusell

”En av mina favoriter är Jens Stoltenberg, som använder sociala medier på ett personligt sätt och kan bygga en annan kontakt än han kan annars.” – Grusell

”Twitter är dåliga på att gå ut med officiella siffror, men det fortsätter absolut att växa.” – Bjurström

Det finns i dag 529 146 svenska twittrare, en ökning med 62 % från förra året.

”Om man ska få många följare ska man bidra, hitta nåt som kittlar.” – Karlsten

”#svpol var den mest använda hashtagen, sen kom #twittboll och #mel2012.” – Bjurström

Mest inflytelserika twittrare blev även i år @Jonas_Gardell.

* * *

Carin Hjulström tar klivet över till nästa scen för att prata om snuttifieringen av språket, ”Älskling, jag krympte språket”. På scenen finns också Olle Josephson, Annina Rabe, Mattias Åkerberg och Natalia Kazmierska.

Gör ont i själen när Mats Svegfors undersökning används som underlag. Tyvärr, jag tycker att den är undermålig och byggd på en tes som är minst sagt klent underbyggd – den förtjänar inte sin plats i såna här sammanhang.

”Jag tycker mig sen en explosion av kreativitet på sociala medier. Det är helt fantastiskt att se hur många människor använder språket på ett nytt och spännande sätt.” – Åkerberg

”Jag tycker det var obegripligt hur en så klok man som Mats Svegfors kan göra en så dålig analys. Till en början skrivs mycket av journalistiken på nätet, han hade suttit och räknat bokstäver i papperstidningen.” – Kazmierska

”Sen jag började använda sociala medier har jag svårt att skapa den koncentration som krävs för att konsumera litteratur. Men det säger ju inget om hur språket utvecklas.” – Rabe

”Med språk är det så lyckligt att det är ett av de få områden där cheferna inte bestämmer.” – Josephson

”Anglifieringen är inte så våldsam som man tror, ungefär var hundrade ord i mediernas texter har kommit från engelskan efter 1945.” – Josephson

”Jag tycker inte att språket har krympt. På Twitter måste man självklart uttrycka sig kortare, men annars har inte meningarna blivit kortare.” – Josephson

”Några småordsförändringar. Hen, vart, mer att-strykning.” – Josephson

”Om ni ska välja mellan de och dem, välj de för att det är rätt i nio fall av tio.” – Josephson

”Så länge det går att förstå. Om vi skulle hålla kvar vid hur det varit skulle språket aldrig ha förändrats.” – Åkerberg

”Det kommer många nya ord och smarta sätt att uttrycka sig – exempelvis ‘I dag känner jag mig cirka oövervinnerlig.'” – Åkerberg

”De språkliga kraven på journalister är högre i dag – det krävs mer för att hela tiden anpassa sig till förutsättningarna i olika medier.” – Josephson

”En dålig sida av det korta, snabba tycker jag är att det blir mer säljarsnack – att man säljer in sig själv, folk man gillar och sådär.” – Kazmierska

”Jag har svårt för att det blir en slags rundgång på Twitter. Det är det här retweetandet, plus att det finns en karriärism och hetsk ton på Twitter som jag blir trött på. Men det beror ju också på att de jag följde var i min bransch och där funkar det också.” – Rabe

”En text på 140 tecken kan vara otroligt bra. Det kan vara av godo, inte minst i min värld – i kulturvärlden – där folk bajsar ord ganska ofta.” – Rabe

* * *

Och där börjar batteriet i datorn ta slut, tack för i dag!

Rädslan är vårt största hot

Share Button
By: Esparta Palma

För att fostra en innovativ miljö krävs en del grundförutsättningar – exempelvis högt i tak, en beredskap att slakta älsklingar och heliga kor, samt framför allt förmågan att gå utanför trygghetszonerna. Som det ser ut just nu så ser jag inte att de förutsättningarna finns på många håll inom svenska medier, det gör mig orolig inför framtiden.

Att det är högt i tak i svenska medier behöver vi väl i de flesta fall inte tvivla på – det ligger i sakens natur att folk i journalistikdrivna verksamheter vågar tycka och tänka högt. Men i de två andra fallen ser jag fortsatt stora hinder.

Vi har oerhört svårt att döda våra älsklingar, och går på ständig jakt efter både hängslen och livremmar innan vi verkligen satsar på koncept som vi tror kanske på något sätt kan kannibalisera på det vi redan gör. En rädsla som förstår har att göra både med våra ibland uråldriga KPI:er, men också ren och skär oro över likviditeten. Det vore konstigt om den senare inte påverkade oss så mycket som den gör, men det måste också balanseras mot att vi även långsiktigt vill överleva i någon form.

Mest av allt oroar mig dock vår oförmåga att gå utanför våra trygghetszoner. Det är en nödvändighet att ta det steget för att utvecklas, vare sig vi ser det ur perspektivet person eller organisation. En person som vet vad det betyder att bli och vara en vinnare är Michael Jordan – han är den som kanske sagt det bäst av alla:

“Jag har missat mer än 9000 skott under min karriär. Jag har förlorat nästan 300 matcher. 26 gånger har jag blivit anförtrodd att ta det matchvinnande skottet och missat. Jag har misslyckats om och om igen i mitt liv. Och det är därför jag lyckats.”

Om du inte vågar misslyckas så kommer du aldrig att lyckas. Om du inte vågar testa att göra det där som känns jobbigt så kommer du aldrig att utvecklas. Om du inte vågar ta klivet ut från din trygghetszon så kommer den zonen aldrig att växa.

Att bara dividera och besluta om stora frågor som betalväggar och annonslösningar kommer inte att ta oss in i framtiden, för på vägen dit måste var och en av oss ta miljoner små steg för att utveckla våra färdigheter som journalister, publicister, grafiker, marknadsförare, säljare och affärsutvecklare. Tyvärr ser jag inte att vi tar nog många av dessa steg, vi har för lätt att nöja oss inom trygghetszonen när världen är osäker nog – ett moment 22 som kan bli många mediers död.

Varför inte avsluta med ett citat till av Jordan:

“Jag har alltid trott att om du arbetar hårt så kommer resultaten. Jag gör inte saker halvhjärtat. För jag vet att om jag gör det så kan jag förvänta mig halvhjärtade resultat.”

Hur många av de lösningar som lanserats av svenska mediehus då och nu är halvhjärtade – hur ofta nöjer vi oss med kompromisser i stället för att kräva mer av oss själva och vår omvärld? Liksom många andra branscher skulle vi inom medierna kunna lära oss mycket genom att studera idrottens prestationspsykologi.