Gerdin, betalsystem och kartellbildning

Share Button
TU-seminarium Spelutredning 090205 028
TU/ Swedish Media Publishers´Association / Foter.com / CC BY-NC

Aftonbladets förre chefredaktör Anders Gerdin (till höger) gjorde häromdagen ett intressant inlägg om mediernas affärer i den digitala sfären. Här finns några intressanta tankar, men också flera som väcker stark oro.

Ingen kan förneka att Aftonbladet är branschledande när det gäller att tjäna pengar på sitt digitala utbud, så Jan Helins företrädare som chefredaktör har givetvis mycket kunskap på området. I en debattartikel på Medievärlden (”Så bygger du ett lönsamt mediehus”) och en intervju dagen efter ger han några exempel på detta och jag håller bland annat helt med om att vi behöver lägga ett ännu starkare fokus på att utveckla våra sidoaffärer, precis som vi på GP gör genom exempelvis vår bokhandel och arbetet med Dealie och Sweet. Samtidigt berör han något som känns djupt oroväckande.

Branschsamarbete om ett betalsystem

”Det är dags för mediebranschen att skapa en gemensam modell där allt journalistiskt nyhetsmaterial kostar pengar.”

Dan Sjöblom
Bild: Håkan Flank

Gerdin menar att vi borde ha ett betalsystem, så att ”det istället innehåll och kvalitet som styr kundernas val”. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att han med betalsystem syftar både på teknik och prisbild, vilket generaldirektör Dan Sjöblom (bilden) och hans kollegor på Konkurrensverket knappast skulle se på med blida ögon. På myndighetens webbplats står till exempel att läsa:

”Konkurrenslagen innehåller två centrala bestämmelser, en som förbjuder konkurrensbegränsande samarbete mellan företag (2 kap. 1 §) och en som förbjuder företag med en dominerande ställning att missbruka sin marknadsmakt (2 kap. 7 §).” Läs mer.

När den tredje statsmakten börjar föra samtal om karteller så är vi ute på den tunnaste av isar för den svenska demokratin, och därmed på en farlig väg när det gäller att försvara vår i särklass största USP: trovärdigheten. Mer konstruktivt samarbete skulle vi må bra av – men det finns gränser.

”Visst finns risken att en del gratisläsare försvinner under en övergångsfas, men jag är övertygad om att de ganska snabbt accepterar att även journalistik kostar pengar. Gratisalternativet finns ju inte längre.”

Om vi för en sekund bortser från Konkurrenslagen och i stället bara är pragmatiska – vad skulle hända om vi i en revirhandling valde att gå ihop för att tvinga konsumenten att betala? Skulle det leda till en mer balanserad konkurrens och ge oss bättre kontroll på marknaden, eller till att fler alternativ lanserades av snabbfotade uppstickare med lägre overhead-kostnader? Ledig redaktionell kompetens finns det gott om, såväl rutinerad och revanschsugen som ung och ärelysten.

Dags av avpolletera Don Quixote

Innovatörer som gänget bakom Magine hade säkert gnuggat händerna av förtjusning om vi tog steget mot en gemensam lösning. Själv förstår jag inte varför vi så lätt att vi hamnar i diskussioner om tvång och kontroll i stället för att driva konsumtion baserad på lusten och viljan att betala för något som är så bra att det är värt det?

Gerdin går i samma fälla som Gustafsdotter och Wilöf gjorde före honom – likt Don Quixote svingas trubbiga svärd mot väderkvarnarna. Tyvärr tror jag inte det är makrot som främst brister, utan snarare mikrot. I stället för att ta spårvagnen till Angered sätter vi oss gärna på flyget till New York för att höra hur NY Times byggt upp deras betalvägg. Väl där missar vi budskapet om att de spenderat lång tid med att göra research om och på sin egen marknad för att underbygga hela satsningen. Nej, här bygger vi i stället betalväggar ”för att Times lyckades”, eller för att ”Aftonbladet Plus har dragit in massor med pengar”.

Svenska mediehus vet i allmänhet lite om sina egna målgruppers behov eller om aktuell forskning inom konsument-/användarbeteenden. Vad värre är, vi har noll koll på en stor del av våra digitala läsare. Hur många svenska tidningar har drivit att läsare ska registrera sig på deras sajter? Extremt få. Hur logiskt är det att vi målgruppsanpassar kommunikation till våra ofta konservativa tidningsprenumeranter, samtidigt som vi inte vet ett dyft om de digitala konsumenter som rör sig mer och mer mot divergerande long tail-beteenden?

Gerdin menar att de stora mediehusen eller TU ska lägga grunden till denna nya kartell. Jag tycker att vi i stället gemensamt ska analysera och dra relevanta lärdomar från våra marknaders likheter och olikheter, med stöd av de forskningsinstitutioner som finns runt oss. Utifrån detta kan vi sätta våra och andras erfarenheter i sina sammanhang för att ta informerade beslut om hur vi framgent ska finansiera journalistiken. Dessa beslut tas i våra egna koncerner, både för att maximera utfallet av vår egen affär och för att inte begränsa konkurrensen på den svenska mediemarknaden.

Jag vill se ett TU som aktivt arbetar för allt från lokal, affärsgrundande research till att ta fram de nya KPI:er som ersätter eller kompletterar 1900-talets upplagor och räckvidder, samt 2000-talets klick. Jag vill inte se ett TU som föder våra villfarelser om att vi åter ska bli allenarådande herrar på den kommunikativa täppan.

Att lära ut sociala medier

Share Button
Klein / Foter

Förra året vid den här tiden fick jag i uppdrag av vår marknadschef Charlotte Odbjer och redaktionschef Cecilia Krönlein att se över Göteborgs-Postens handlingsplan i sociala medier. Hur skulle vi ta klivet vidare och nå fler människor i fler kanaler med våra kärnvärden Öppen, Lokal och Trovärdig som utgångspunkt?

Som underlag fanns ett tidigare arbete som gjorts om hur vi skulle jobba med officiella konton på Facebook. Utifrån det tog jag fram ett dokument som även inkluderade verktyg och licensieringsformer som TwitterFlickrbloggarYouTubeSpotify och Creative Commons. Dessa låg sedan som underlag för inledande diskussioner med webbredaktionen och redaktionsledningen för hur vi skulle gå vidare i nästa steg. Resultatet blev inledande listor på åtgärder, som betades av en efter en för att främst i så stor grad som möjligt sätta en röd tråd och stämma i bäcken så att vi var hela och rena i det vi gjorde. Handlingsplanen har sedan varit ett dokument som använts snarare för rekommendationer än en direkt how-to, då plattformarna och hur användarna beter sig i dem ständigt förändras och vi kontinuerligt måste experimentera för att kunna följa och veta när vi kan leda utvecklingen. Eftersom dokumentet innehåller en del interninformation om ansvarsroller, så ger jag bara några korta exempel:

1 Allmänt
1.1 Syfte & Målsättning
Vår närvaro i sociala medier syftar till att öka läsarnas upplevelse av Göteborgs-Posten som öppen och trovärdig, samt öka vår räckvidd hos en ny publik.

1.3 Moderering (utdrag)
Det är viktigt att vi inte går in i okonstruktiva eller känsloladdade diskussioner. För att svara mot vårt ledord som öppen ska vi vid kritik motivera och förklara de val vi gjort, men också hänvisa till att vi kommer ta upp frågan internt. Detta kräver att vi är noggranna med att frågor besvaras av personer med insyn i respektive område.

1.5 Verktygens regler
Följ de seder, bruk och regler som gäller för verktygen. Vad som anses acceptabelt i sociala medier bestäms till stor del sätts av användarna själva. Att bryta mot en social kod kan skada ditt genomslag.

2. Verktyg
Strategiskt ska användandet av sociala medier avpassas efter de övergripande målsättningar och budskap som vid varje given tidpunkt anges i Göteborgs-Postens marknadsplan.

2.3 Facebook
Syfte: Att marknadsföra Göteborgs-Posten enligt prioritering (1) www.gp.se, (2) mobil.gp.se, (3) Varumärket (inkl externa länkar), (4) GP mobilapp, (5) e-tidning och papper, samt skapa relevant underlag för förändringsprocesser.
Målsättning: Att öka trafiken till våra digitala kanaler, öka besökarantalet vid våra evenemang och stärka varumärket.
Användartyp: Sida.
Namn: Göteborgs-Posten.
Användarnamn: GoteborgsPosten.
Innehåll, Redaktionellt: (a) Heta nyheter. (b) Dagens Hallå där. (c) Klipp från GP TV. (d) Aktiviteter på gp.se, ex chat och artiklar med många kommentarer. (e) Akut samhällsinformation vid kriser.
Innehåll, Kommunikation & Analys: (a) Kunddialog med fokus på att skapa en relation med läsare, såväl genom samtal om tidningen som kunden själv. (b) Reklam för våra evenemang och tjänster. (c) Läsvärdeterbjudanden. (d) Veckans läsarbild/-film (hämtas från Flickr och YouTube). (e) Tävlingar. (f) Varumärkesbyggande information, såsom nyheter om GP i andra medier.
Tänk på: (a) Inled inte statusmeddelande med en länk, och skriv alltid en förklaring/pitch. (b) Det material vi marknadsför ska vara tillgängligt att läsa för samtliga som följer vår Facebooksida, därför prioriteras länkar till elektroniskt material som inte ligger innanför betalvägar. (c) Det är av största vikt att vi inte postar för många eller direkt efterföljande inlägg, då detta kan uppfattas som spam. Om inget akut sker ska vi aldrig posta påföljande inlägg inom en timme efter det senaste. Önskvärd mängd är 3-4 inlägg per dag. (d) Personliga inlägg som exempelvis svar på frågor läggs i första hand ut med personlig användare och signeras med förnamn och titel.

Jag tänker inte sticka under stol med att vissa formuleringar är skrivna utifrån var vi befann oss då, i de diskussioner som förs nu är jag mycket noggrann med att lyfta fram att syftet är att först bygga en relation som sedan ska leda till ett ökat intresse för GP och att konsumera våra nyheter på exempelvis gp.se. Hade jag sagt det i första skedet så tror jag att många hade reagerat, eftersom kunskapen och erfarenheten av vad det verkligen betyder behövdes för att konkret förstå hur sociala medier kompletterar och långsiktigt kan stärka webbtrafiken och upplagan snarare än tvärtom.

Mattias JanssonNåväl. Efter att vi satt handlingsplanen vidtog steg två. Under drygt tio månader har mycket av arbetet nu bestått i att internt utbilda såväl olika redaktioner som individer. Föreläsningarna har i första hand handlat om att avdramatisera de sociala medierna och skapa en kunskapsbas och förståelse för vad det handlar om, hos både de som vill och inte vill nörda ner sig. Ett exempel på en presentation hittar du på Prezi, denna höll jag i juni 2011 för nyhetsredaktionen. Kontexten i form av föreläsningen och diskussionen saknas, men ni förstår i alla fall penseldragen. Just denna presentation följdes av en twittervju med allas vår @kommunchef (bilden till höger), där Mattias satt i Katrineholm och sin vana trogen helt transparent för omvärlden svarade på frågor som undertecknad löpande samlade in från de skarpa öronen och tungorna på läktaren. Ett annat mer aktuellt exempel är den session jag nyligen höll med säljare – ni ser att det finns en hel del som liknar, men med anpassningar utefter både vad som hänt det senaste året och vilka grupperingar det är.

Viktigast när det gäller att lära ut sociala  medier? Kontexten  avgör vilket verktyg som är rätt för dig. Eller, om alla dina vänner/kunder hänger på Facebook och Endomondo är det de verktyg du kommer ha mest utbyte av, men råkar det vara Google+ och RunKeeper så gör du bäst i att hänga där. Förståelsen du skapar måste ligga på ett djupare plan än att ”bara” presentera plattformarna och stanna där. Jag raljerar gärna om exempelvis Facebook, men i slutändan måste jag som utbildare vara pragmatisk och ha den distansen till mig själv att jag inser och ger uttryck för att mina favoriter inte nödvändigtvis är exakt rätt för dig som lyssnar.

Föreläsningar i större och mindre forum som dessa har sedan följts upp på en mer personlig nivå för de som velat gå vidare. Ett arbetssätt som jag känner har fungerat väldigt bra, då det trots allt handlar om en kulturell förflyttning där de flesta kommer in med både olika attityder och kunskapsnivåer. I stället för att då gå hårt åt de som av olika anledningar inte haft tid, lust eller möjlighet att aktivera sig just där och då har jag fokuserat på att instruera och stötta de som vill och själva sökt hjälp, samt använt dem som goda exempel och ambassadörer. När kollegorna sedan kunnat ta del av resultaten av aktiviteten i sociala medier har det inte dröjt länge förrän fler och fler velat lära sig. De sociala medierna har på så sätt organiskt spridit sig (som en löpeld) genom huset med ett fokus på konstruktiva möjligheter framför rädsla för trösklarna.

Förutom det har jag också arbetat med en rad räckviddsdrivande projekt, både som rådgivande och drivande – det har handlat om allt från panoramabilden på konserten med Iron Maiden, till att ta Lilla Årets Bild in på Flickr och Facebook, samt omgörningar av Kultur & Nöje och Världens Gång. Även dessa kampanjer har varit viktiga, då det taggat exempelvis bildredaktionen att bli mer aktiva i sociala medier. De har lärt sig vad de kan göra inom ramarna för sin verksamhet och snabbt kunnat se det enorma genomslaget deras material har, vilket triggat dem till att vilja lära sig och experimentera ännu mer även som individer. Jag återkommer till bildredaktionen och deras chef Anders Håkansson med ett separat inlägg!

Sakta men säkert har de sociala medierna under året som gått blivit arbetsverktyg i vardagen i stället för mytomspunna och extraordinära åtgärder. Kulturförändringen som detta har burit med sig på flera plan har varit fantastisk att följa. Dialogen med läsarna har ökat markant och redaktionen drar nu likt ett ånglok resten av GP framåt när det gäller att skapa transparens och bygga relationer genom exempelvis omgörningar med hjälp av Facebook, läsargräv i bloggar och det vardagliga snacket på Facebook och Twitter.

Nästa steg är fortbildningen, att utveckla den gamla handlingsplanen genom nya utbildningsmaterial i enkel form. Det kommer göras i en A4-sida per ämne, där du oavsett om du är webbredaktör eller osäker på tekniken kan plocka ut material som kan hjälpa dig i jobbet. Exempel:

  1. Instruktioner för officiella kanaler.
  2. Handledning för hur de vanligaste sociala medierna fungerar i teknik och innehåll.
  3. Instruktioner för de vanligaste stödverktygen/apparna, som exempelvis TweetDeck för PC och Twitter för iPhone.
  4. Ordlistor.

Dokumenten ska vara enkla och visuella med tydlig och instruktiv text. Målsättningen är att säkra den röda tråden (sociala medier som relationsbyggare) och att ytterligare sänka tröskeln för de som behöver mer stöd än föreläsningarna och det personliga mötet. Som en liten förhandskoll bjuder jag på utkastet till en av sidorna – känn er hedrade, det är få personer på GP som ens sett detta dokument på håll. Observera att det är just ett utkast och varken färg, form eller innehåll är satt. Det vill säga, jag tar gärna emot förslag om ni tycker något saknas eller ska förändras!

GP – Sociala medier » Twitter: Officiell kanal

Och som svar på frågan som kommer när du läser dokumentet: Ja, jag har till en början satt ett kvantitativt mål på antalet följare och kommer behålla det. Tydliga mål behövs för att inspirera och motivera. Innan dokumentet blir officiellt så kommer detta att kompletteras med exempelvis målsättningar på hur snabbt vi ska svara på frågor. Analysen av vilka aktuella mål som ska sättas och innehållet i dem återstår att göra.

Nästa blogg: Göteborgs-Postens utveckling i sociala medier – mars 2011 till mars 2012.