Relevans i den mobila upplevelsen

Share Button

 

By: David Fisher

Jeff Jarvis skrev i augusti ett blogginlägg om hur mobilen inte är nästa stora grej, utan bara en väg dit; att mediehusen måste förstå att man inte säljer innehåll utan relationer.

”Vi inom nyheter och media borde /../ bygga en mobil strategi runt att göra lärdomar om människor och betjäna dem bättre som ett resultat av det – inte bara servera innehåll på mindre skärmar.”

I en undersökning jag refererade till i ett inlägg förra veckan, finns en intressant aspekt kopplat till vad Jarvis predikar: personer med högskoleexamen är mer benägna att konsumera nyheter på sina läsplattor och smarta telefoner än snittet, liksom att de i högre grad än andra får sina nyheter från mobila appar än webbar. Lägg därtill skillnaderna mellan könen. Det finns med andra ord tydliga mönster mellan om och hur olika segment tar till sig nyheter i olika plattformar.

Tänker nyhetsmedierna på faktorer som dessa när olika plattformar och kanaler prioriteras och utvecklas – utgår vi från vilka potentiella lösningar som passar bäst för olika typer av läsare? Nej, inte i så hög grad som vi borde – vilket förstås rör sig om resurser, men också att vi har extremt mycket erfarenhet av att skapa en generell tidning för alla målgrupper och har översatt det även till de digitala kanalerna – inklusive mobilen, trots dess intimitet. Vi måste sluta intala oss själva att vi måste skapa lösningar utifrån vad plattformarna kan leverera, samt att en specifik typ av upplevelse är den bästa för alla i alla fönster.

Det är dags att börja bygga relationer med våra läsare även bortom de sociala funktionerna genom att ta reda på vilka de är. Det är det enda sättet för oss att framöver kunna anpassa upplevelsen så att den känns precis så nära och relevant som mobiltelefonen kan vara. Det inkluderar att sluta stirra oss blinda på klick och skapa tjänster som gör att våra kunder motiveras att registrera sig för att nyttja dem.

När vi vet mer om de som konsumerar våra nyheter kan vi leverera upplevelser som passar dem bättre, men även sträva efter att få insikt om vilka kundsegment som inte besöker våra mobila destinationer så att vi kan bemöta den bristen genom att utveckla utbudet både i existerande och oprioriterade eller helt saknade kanaler. Märk väl, det här går långt bortom att personalisera nyhetsflödet – jag syftar på helheten i upplevelsen, från pixel till limpa. I båda dessa fall kommer undersökningar som Pew Research Centers in. Det handlar inte bara om insikten i att olika segment föredrar olika typer av upplevelser och plattformar, utan också om att undersöka vad som motiverar deras val. Först när vi vet det kan vi erbjuda en användarupplevelse och interaktionsdesign som är relevant för den mobila konsumenten. Det räcker inte med att kalkera av andra mediers hemläxa, vi måste göra vår egen.

Fyra amerikanska småtidningar som lyckas digitalt

Share Button
By: epSos .de | CC-BY

Pew Research Center släppte i veckan en ny rapport, ”Newspapers turning ideas into dollars”, där de lyfter fram fyra exempel på relativt små, amerikanska tidningar som tjänar pengar digitalt. Det borde vara manna från himlen för de svenska motsvarigheterna, som kontinuerligt behöver tänka mer disruptiva tankar än bara ”betalvägg eller inte?”.

Santa Rosa Press Democrat gick utanför boxen och startade en digital byrå för att hjälpa kunderna med allt från webbutveckling till sökmotoroptimering och e-handel. Tillsammans med de annonsintäkterna som kommer från de här affärerna har byrån redan under det första verksamhetsåret stått för ungefär 25 % av bolagets digitala intäkter och enligt prognosen för 2013 ska man växa med 60 %.

”Jag hör att fler och fler dagstidningar utvecklar sina egna byråer. Det råd jag ger dem är att du inte bara kan doppa tån. Du måste kasta dig ner i poolen”, berättar Press Democrats Bruce Kyse för Pew.

Något som förstås är en sanning när det gäller mycket av det utvecklingsarbete som bedrivs på tidningarna – om man inte vågar satsa kommer man aldrig att lyckas fullt ut – om än alls – i den digitala övergången. 

Noterbart: Byrån har bara rekryterat lokala förmågor utan erfarenhet från mediebranschen, samt har valt att satsa på en roterande grupp av webbdesigners för att få variation i det man producerar och redan på pitchstadiet kunna visa upp olika anslag i stället för att fastna i en känsla.

The Naples Daily News förändrade säljavdelningen – på riktigt. Den största nydaningen var att de gick från att dela upp arbetet i geografi till att säljare har hand om olika branscher, med mål att de ska bli specialister inom sina områden. Den nya filosofin, strukturen och personal gav resultat direkt. Medan den amerikanska marknaden har backat i annonsförsäljning både 2011 och 2012 har Daily News kontinuerligt ökat försäljningen.

Deseret News har satsat stort genom att skapa en ny digital gren av organisationen, lagt om innehållet för att attrahera en större målgrupp och utvecklat en plattform för läsargenererade nyheter. Jag tycker att de två mest intressanta är de sistnämnda, som steg mot en mer global marknad som domineras av long tail-beteenden, samt för att möta megatrenden där ”alla är medieaktörer” (Framtidsutredningen, Sveriges Radio).

Columbia Herald har höjt taket rejält och satsat på att testa så många innovationer som möjligt – under 2012 lanserade de exempelvis en betalvägg, digital byrå, kupongprogram, livsstilsmagasin, annonskoncept och digital biljettförsäljning. Anmärkningsvärt för en tidning med en upplaga på endast 13 000 exemplar. Intäkterna från de digitala spåren har ökat från en till sex procent från början på 2011 till slutet på 2012, och målet är att nå 15 procent under det här året. Den största digitala kassakon så här långt har varit något så traditionellt som sponsrade läsartävlingar, vilka drog in ungefär 1,1 miljoner SEK från november 2011 och ett år framåt.

Det var fyra exempel på små, amerikanska tidningar som uppnått olika mått av digital framgång. Ett par av dem är mer nyskapande än andra. Men hur ser det ut på den svenska och nordiska marknaden – vilka är de mest spännande aktuella casen [utöver betalväggarna] som kan backas upp med någon form av positivt resultat även i bokföringen? Posta gärna tips i kommentarsfältet eller formuläret nedan.

[easy_contact_forms fid=4]

Behöver digitala nyheter genusanpassas?

Share Button
OMG! Jeremy says that if I don't get home in 13 minutes, he's going to watch the season finale of
Ed Yourdon / Foter.com / CC BY-NC-SA

Förflyttningen mellan skärmarna är det hetaste samtalsämnet inom mediesfären när mobilen nu är på väg att toppa datorn i webbstatistiken. Att medierna är på bollen är positivt, men mitt i hysterin får vi inte glömma bort de studier som visar att män i högre grad än kvinnor konsumerar nyheter digitalt – så även på mobilen.

Pew Research Center publicerade under andra halvan av 2012 två intressanta studier. Det började med 2012 News Consumption Survey i september och följdes upp med The Demographics of Mobile News i december. Båda studierna visade på några intressanta genusmönster, även om det som ofta annars med bra undersökningar om medievanor handlar om en amerikansk publik.

Drygt 40 % av män som har smartphones/läsplattor använder dem för att ta del av nyheter varje dag – för kvinnor är siffran tio procentenheter lägre. Skillnaden mellan könen är dessutom ännu större i åldern 18-49. I Women, Men, and News (2008) påvisades motsvarande differens för alla online-kanaler, medan traditionella källor då konsumerades lika mycket av båda könen. Det senare förstärktes i ovan nämnda News Consumption Survey, där kvinnor visade sig stå för 51 % av den totala nyhetskonsumtionen – främst tack vare att de i högre grad läser dagstidningar och magasin, tittar på tv-nyheter och lyssnar på NPR (National Public Radio).

Hur kan detta komma sig? Till en början tror jag att medierna inte gjort hemläxan. På samma sätt som att redaktionerna jobbat med att säkra genusfördelningen i rapporteringen behöver vi fundera på vem vi rapporterar för. Enligt en undersökning från Pew från 2008 tar män främst del av nyheter om sport, vetenskap, näringsliv och internationellt, medan kvinnor prioriterar väder, kriminalitet, kultur, nöje och lokalt. Tänk om traditionella mediehus vana att särskilja vad som finns i pappret och på webben är en del av problemet?

En studie från 2010 visade att Huffington Post var en av få större nyhetssajter som attraherade fler kvinnor än män – vad är deras hemlighet? Kanske gynnar det dem att de är mer visuella och har fler skribenter som aktivt tar ställning. Det vill säga, likväl som det är vad vi skriver om så kan det vara hur vi presenterar nyheterna som gör skillnad.

Oavsett om det är innehållet, ställningstagandet, tekniken, presentationen, att kvinnor föredrar att spendera mer tid i sociala medier eller något helt annat som är förklaringen till att studierna påvisar sådana genusskillnader, så behöver analysen göras även av medierna själva och omsättas till åtgärder av journalister, redaktörer, designers, marknadsförare och utvecklare. Varken medieaffären eller demokratin har råd med motsatsen.